31 görvadduvilldagar

Idag fick jag min lönespec, och för första gången, som jag har längtat, cashar jag in 31 nya fräscha dagar att göra vad jag vill med! Äntligen tar jag klivet upp från 25 till 31 semesterdagar, en bra sak med att närma sig åldern med den stora 4-an och 0-an. (Jag är inte riktigt redo att skriva ihop det ännu, det är ju trots allt nästan ett halvår kvar...)

Undrar dock varför det är så att man får fler semesterdagar när man blir äldre, när man istället behöver dem som mest medan man har små barn som har sommarlov, jullov, höstlov, sportlov och påsklov. Detta har jag tjatat om i flera år så flera av mina kollegors öron har trillat av... Jag är nämligen den enda (de senaste åren en av två) som alltid bara haft 25 dagar medan de haft 31 och tom 32 om de fyllt 50. Vissa har jobbat många år på samma ställe och gjort ett bra jobb och haft 25 dagar medan andra glidit rakt in och börjat på 31 dagar utan att ännu hunnit lyfta ett finger bara för att man firat fler födelsedagar... Avundsjuk? Javisst, massor! Däremot inte missunnsam, alla är värd sin semester, men varför så olika?

Det var säkert så att när semesterlagen skrevs 1938 så började man arbeta tidigt, arbetet var ofta fysiskt och man behövde längre tid för vila och rekreation, men varför inte modernisera lagen lite? Ett litet tips från lilla mig bara.

Istället för att vara i slalombacken, pulkabacken, badhuset, eller annat kul har mina småkillar (och många andra förstås) fått spendera loven på fritids från tidiga morgonen till sena kvällen. Först in, sist ut var länge vår melodi, och senare när de kunnat stanna hemma själva så har de fått roa sig bäst de kunnat på egen hand medan mamma & pappa varit på jobbet. Visst har vi varit hemma någon dag här och där, och barnens pappa har haft möjlighet att ta någon kompdag då och då, men att få 5 veckors ledighet att räcka till barnens 15 veckor har varit en omöjlig ekvation. Nog känns det lite bakvänt att ha minst ledig tid då man behöver det som mest. Jag vet att jag definitivt inte varit eller är ensam om detta dilemma, det är ju likadant för många föräldrar.

Jag har kommit på att man ur den aspekten ska skaffa sista barnet tidigast när man är 32 för att kunna nyttja föräldrapenningen fram till att barnet fyller 8 år för att få det att gå ihop lite bättre. Det tänkte jag inte på när jag var 22 ;-)

Nåja, nu är jag där i alla fall, jag har fått mina 31 semesterdagar, och är jätteglad och tacksam för dem, tro inget annat! Och eftersom mina grabbar är så stora och inte längre vill hitta på saker med mig i samma utsträckning på loven så har ju jag massor med ledig tid att göra precis vad jag vill! Eller att göra ingenting om jag så vill, bara sitta hemma och vicka på tårna och räkna mattfransar eller nåt.

Blir i alla fall jättesugen på att ta några dagar ledigt under våren och ta med mig min darling eller hela familjen på en liten tripp någonstans, några tips?

Det är nog dags att plocka fram almanackan och semesterlistan och börja kryssa i!

Sommaren 2010