Tur att vi planerat det mesta hemma i köksprogrammet så vi bara behövde göra någon justering i samråd med proffsen, men det kändes iallafall litegrann som att köpa grisen i säcken... Man vill ju gärna klämma och känna lite... men det har man ju gjort så många gånger förr så det blir nog bra...
Mindre bra var deras bemanning och deras kösystem på kök. Först tog man en nummerlapp och fick vänta i ca 30 min, när det äntligen blev ens tur och det visade sig att man skulle beställa ett kök och inte bara ställa en fråga fick man bli inskriven i en pärm och skulle bli uppringd när någon blev ledig! Men hallå! Har vi väntat 30 min på att bli inskrivna i en pärm?! Varför inte låta den vara synlig så kan man skriva i sig själv... Ytterligare en evighet senare ringde telefonen och det blev våran tur att få en säljare och en dator att logga in i för att visa vårt kök. Medan vi gjorde det försvann hon till ett annat par för att avsluta, kom tillbaka en stund, och medan vi fastnade på någon detalj som vi klurade på blev hon kvar hos det andra paret i nästen EN TIMME! Var det våran tur eller inte?!
Till slut fick vi låna henne, och hon var jättetrevlig och hjälpsam, om dock lite stressad, och när vi nästan var klara efter ytterligare någon timme sa hon att hon måste gå hem, hon hade redan jobbat över en timme, och skulle be någon annan komma och göra vårt avslut. Hon mumlade om att de var noga med att göra så, för att "de" (ledning/chefer?) skulle förstå att det behövdes fler på golvet. Jag förstår henne, man vill gå hem när arbetspasset är slut.
Åter igen vänta, vänta, vänta... hungern smög sig på, blodsockret i botten... som tur var kom det en ny trevlig tjej ganska snart som hjälpte oss att göra ytterligare några justeringar, innan vi till slut kunde "knyta ihop påsen" och bege oss till kassan. Då hade vi varit på köksavdelningen i fyra timmar!
Vi köpte inte EN ENDA övrig grej i hela butiken för utom en grej till kollegan K, och en till kollegan B som de ville beställa när vi åkte dit. Det uppdraget var piece of cake!
Tänk att vi gick igenom kassan drygt 40.000 kr fattigare, utan att få med oss EN ENDA PÅSE! Kändes lite tomt, men skönt när vi kom hem att inte ha bilen full med grejor att packa upp. Fast så småningom blir det ju väääldigt mycket att packa upp... men det blir ju lika roligt som jobbigt, så det ser vi fram emot! Vill du komma och hjälpa till?!
PS. Förresten fick vi ett fantastiskt härligt besked under dagen! Berättar mer på måndag!

Inga kommentarer :
Skicka en kommentar